TJO! Jag har flyttat till Tyskland. Läs min alldeles egna tysklandsblogg!! Har uppdaterat en hel del!

www.neaityskland.blogspot.com

läs och kommentera!

Ehm, jag är med i  Annies fototävling, tema dans. Priset är två biobiljetter till filmen Streetdance 3D. Här är inlägget: http://anniesfotografier.blogg.se/2010/may/tavling-vinn-biobiljetter.html)

Den här bilden tog jag när jag, Frida, och Lovisa var på Huset, Halloween 2008. Frida klädde ut sig till Hippie, och på bilden står hon alltså och släpper loss! Jag tycker om bilden för att den verkligen fångar ögonblicket :) Frida älskar ju att dansa och bilden visar verkligen det :) Fler borde släppa loss på dansgolvet tycker jag! Det är alldeles för många som står i ett hörn och ser sura ut :) Så nästa gång ni ska ut, titta på bilden nedan och bli inspirerade! :D

Bilden är tagen med Fridas kamera. Men fotografen är moi ;)

Tack för alla fina kommentarer till mitt deppinlägg för ett par dagar sen.

"[...]Det är okej att känna sig nedstämd, hur ska man annars veta när man är glad om ingen motsats finns?"

"[...]Vi har nog alla ett osäkert litet "jag" inom oss som behöver matas och tas hand om för jämnan."

"[...]Skriv av dig, det är jättebra! Jag har också dagar då jag känner mig jättenere, men det ska nog få vara så. För jag tror det ger oss alla något."


Så sant. När brukar era negativa tankar komma? Mina brukar komma på kvällen, efter att jag kommit hem. Under dagen tänker man på annat, och kan skjuta undan allt. Senare när man kommer hem, sköljer de negativa tankarna över en som en stor våg. Det är som att man hållt andan under dagen, och ju längre man håller andan desto mer behöver man andas när man pustar ut.

Jag älskar att skriva. Det är när jag skriver som mina tankar klarnar, och jag tycker att alla ska pröva att skriva av sig när dom känner sig nedstämda. Det är som att man får en slags insikt när man skriver. Det spelar ingen roll att texten man skriver blir hejkomochhjälpmig. Det handlar inte om att skriva en bra text. Det handlar om att orden ska hjälpa en.

Jag skrev ett dagboksinlägg för ett par år sen. Det var en sommardag. Såhär skrev jag:

Varförvarförvarförvarförvarförvarförvarförvarförvarför.Jävla skit. Varförvarförvarför.

Bajs. /Linnea

Detta dagboksinlägg kommer inte ge mig nobelpriset. Jag kommer heller inte bli sedd som den nya Camilla Läckberg. Men ska jag vara ärlig tror jag att jag mådde så mycket bättre av att skriva "varför" på ett papper, än att låta ordet ringa i huvudet.

Det är inte klokt vad tiden går fort. Har jobbat från 06.30 till 19.00 idag, och fått lite klartecken från familjerna jag är barnvakt till hur sommaren blir. Den ena familjen, där jag passar två killar, behöver bara hjälp med passning resten av maj. Det betyder att sista gången blir nästa onsdag! Känns jättetråkigt, jag har trivts jättebra hos dom. Familjen med 1.5åringen behöver i alla fall hjälp hela juni! :)

 

Lägger upp en minst sagt udda bild jag tog när jag var på ett museum i Lyon...

Jag tar saker och personer alldeles för givet. Lever i en slags bubbla där jag förväntar mig att personer ska bete sig på ett visst sätt, att saker ska ske.

Jag blir irriterad på mig själv. Hur ändrar man ett sånt beteende? vad ska jag göra när inte ord räcker till för att förklara hur mycket mina vänner och min familj betyder för mig? Ska jag köpa presenter? Nej. Ska jag bjuda alla på en resa till Turkiet? Nej.

Det enda jag kan göra är att förklara att jag uppskattar er väldigt mycket. Tro mig.

---

Jag känner för att börja gråta nu. Vad har hänt med mig? Ryck upp dig, Linnea.

Ibland behöver man inte ha någon speciell orsak att känna sig nedstämd. Men jag får nästan dåligt samvete när jag är ledsen, för att jag har så mycket att INTE vara ledsen över. Förstår ni? Jag känner mig otacksam över livet.

Jag skrev i min dagbok nyss. Jag brukar nästan aldrig skriva i den, men idag hände det igen. jag skrev och skrev och skrev. Medans jag skrev fick jag saker klara för mig. Jag såg plötsigt allting klart.

När den osäkra Linnea kommer fram tynger hennes tankar och känslor ner alla det tankar och känslor den säkra Linnea känner. När jag är nedstämd har jag svårt att tänka på alla dom positiva saker jag borde vara glad över. Det beror på att osäkra Linnea trycker bort den säkra Linnea. Känner ni igen er?


Luddigt inlägg ikväll. Orkar inte riktigt strukturera upp texten. Ska sova nu, godnatt!

Ska bli bättre på att uppdatera, lovar ;)

Här kommer lite bilder från min frankrikeresa! :)

Hej vänner!

Jag tycker inte om att ha bloggtorka. Jag ska börja uppdatera oftare, jag lovar! Just nu håller jag på att packar för fullt inför resan till Frankrike imorgon. Ska bli skitkul! :) Och vetni, ni kan skicka SMS till mig, tydligen kostar det precis lika mycket som här i Sverige ;o

Emil skrev en kommentar till förra inlägget: GLÖM INTE ATT CHECKA IN DIN KAVIAR!!!!Annars måste den kastas.

Haha, nu har jag packat ner både osten och kaviarn i den stora väskan.

Jag sov tre timmar idag när jag kom hem från jobbet :( det betyder att jag inte kommer kunna sova ikväll. Kul. Hörde om man ska ta en powernap ska den vara på max 20 minuter. Sover man längre blir hjärnan bara ännu mer trött, i och med att man faller i djupsömn efter 20 minuter. Ayah.

Åka båt på Annies landställe!! :)

Mormor är här! Välkommen hit! (tror inte hon läser min blogg men ändå). Ikväll har jag suttit och läst NSD, så nu har jag full koll vad som händer uppe i norrland hihi (:

Dagen i övrigt har varit jobbig. Morgonen rullade på som vanligt men  det var när jag åkte för att jobba som barnvakt som min kropp bestämde sig för att sätta hjärnan på autopilot. E (1.5 åringen) var inte på sitt bästa humör, hon var lite "villsovamenkanintesåjagärallmäntgrinigistället". J hade lika mycket energi som en duracellkanin. Han var överallt, uppochner, kors och tvärs.

Föresten, 7 dagar kvar tills jag åker till min sköna böna Emelie i Lyon! Hon har beställt ost och kaviar från sweden land.

Jag är uppe med tuppen idag, utan någon speciell anledning. Mina sömnrutiner har blivit lite annorlunda efter att jag har börjat gå upp klockan fem på morgonen. Jag somnar skittidigt och vaknar skittidigt. Ska snart upp och äta frukost hade jag tänkt.

Hittade en gammal CD igår av Sugarplum Fairys första platta, First round first minut. Vilken nostagli! Lyssnade sönder den sommaren 2007, och jag blir så glad när jag hör låtarna! :D Deras första skiva är mycket bättre än deras andra. Vi hade gäster igår också, våra gamla grannar kom på besök (: Det var trevligt.

Idag kan man se min sötnos Annie i Stinsen, på småföretagarmässan. Hon har ett eget fotoföretag. Senare på dagen ska jag till Uppsala och hälsa på underbara Sofia.

Bästa spåret på Sugarplum Fairys skiva: Illusions of conclusions. NAMNAM.

Jag har börjat fundera på vad jag vill göra till hösten. Stanna hemma och jobba kan jag ju alltid göra. Helst inte plugga. De senaste dagarna har jag börjat fundera mer och mer på att åka utomlands. Kanske Au pair ett halvår? Blev medlem förut på en au pairsida , där personer som vill bli au pairer kan söka efter familjer, och vice versa. Nu ska jag nog börja söka mer seriöst efter familjer. Ska nog sätta mig ner och göra det nu. Jag återkommer med mer information när min hjärna har tänkt klart.

Annars är det soligt och fint ute idag :)

Klockan är mycket och jag har inte ens klätt på mig ;) Nu kan jag i alla fall säga att jag nästan är frisk. Skönt. Ska iväg och jobba snart, so I better hurry up.

Bara jag som har tröttnat rejält på Anna Bergendahls "This is my life"? Gah. Sluta.spela.den.

Dagens låt:

Sugarplum Fairy- In Berlin

Jag skrev min första dikt i fyran ungefär. Den löd såhär:

Jag läser ganska regelbundet fjortisbloggerskorna (Kissie, Dessie, Paow blablabla...) bloggar och jag blir lika chockad varje gång jag går in och läser deras inlägg. Vart är världen på väg? Dom kastar sina kompisar fram och tillbaka som om dom vore trasdockor. Ena dagen smutskastar dom varandra, nästa dag är dom helt plötsligt bästaste bästa vänner och höjer varandra till skyarna. Sen blir det en massa skitsnack, och till slut så hatar dom varandra igen. Allt detta går på några dagar. Hur ser dom på sina vänner egentligen? Lever dom i någon slags värld som kan likna den värld man levde när man gick i mellanstadiet? Ge er.

Jag vet, jag kan sluta läsa bloggarna och bara sluta bry mig. Men när det kommer till ett sån grej som hur man ser på andra människor och framförallt sina vänner, så kan jag inte bara sluta bry mig. Jag blir så irriterad. Väx upp. Nu tror jag inte att dom läser min blogg, men om jag skulle stått framför dom skulle jag sagt det. Väx upp.

Och apropå ingenting blir jag pretty annoyed över att inte ha hört av Challe på ett bra tag! Hon är nere i Ghana och volontärarbetar och jag har inte hört av henne på minst en månad. Gah. Men hon har det säkert jättebra :)

Jag har varit på arbetsintervju idag! För ett par dagar sen ringde Angelina (en gammalkurskompis och numera anställd på My Academy, precis som jag) och sa att hon hade fått jobb som personlig assistent. Pappan till killen som Angelina ska vara personlig assistent till hade sagt till Angelina att han skulle behöva två assistenter. Då hade A nämnt mitt namn, och idag var jag alltså hemma hos familjen på intervju :) Imorgon ska jag upp klockan fem och göra mig iordning för mitt nya jobb. Jag och A ska hjälpa killen med alla sysslor som behövs göras på morgonen (göra frulle, hjälpa honom bli färdig och så vidare) och sen ska vi skjutsa han till skolan. Det känns bra!

 

VILL HA VÅRVÄRME.

Igår fick jag och sis' presenter från vår farbror och ingifta faster som varit på i Asien i en månad!

Wow, snyggt! :) Tack så mycket. Det svartvita halsbandet kan man också använda som halsband :D